THE APRIL TEARS Playground - Göteborg Lolita, Jazzhuset (00-11-02) 10 sekunder. Så lång tid tar det innan mungiporna når hårfästet och tårkanalerna börjar vibrera, Sara Gunnarsson sjunger sitt "ho-ho" i inledningen av 'Model, actress, whatever' på ett sätt som bara hon kan - och jag inser direkt att detta kommer att bli ännu en stor uppvisning av Sveriges nästa stora popexport. Det blir tyvärr inte mer än sju låtar denna natt, varav sex kommer att hamna på albumet som kommer i februari/mars 2001, men det räcker för mig. Det räcker för att jag i taxin hem skall sitta och drömma mig bort och önska att varje kväll var som denna. 'Heart Shut Down' följer, och om man skall vara lite kritiskt så undrar jag om den verkligen kommer att platsa på albumet. Resterande nya låtar är nämligen osannolikt bra och för mig som redan "spelat sönder" deras demo, är det lätt att konstatera att den andra "gamla" demolåten 'Hardcoming' håller betydligt bättre denna kväll. Inte bara håller förresten, när Sara sensuellt uttrycker frasen "Be gentle with me, I'm hardcoming' håller undertecknad på att rasa av den stol han ställt sig på för att kunna se något. Hjärtklappning, typ... Innan dess har bandet hunnit bjuda på en fantastisk version av singel b-sidan 'Spider' och sådär fortsätter det. Kommande höjdarsingeln 'Seventeen' plus två nya låtar till hinns med innan showen är över och särskilt de två sista låtarna (vilka jag inte uppfattade titlarna på) är av en klass så hög att jag är övertygad om att Telstar gjort årets klipp genom att signa April Tears. Refrängstark, smart, elektronikbaserad synthrock för en hip-hop-bedövad generation. April Tears fyller helt enkelt en stor lucka i dagens svenska popmusikscen. Jämförelsen med Garbage är ofrånkomlig, April Tears är charmigare och lika bra. Dom har alla förutsättningar att lyckas, såväl kommersiellt som konstnärligt. Som live-band räknar jag dom redan som ett av Sveriges fem bästa band, och dom är dessutom nästan lika fascinerande att se på som att höra. Visst, bara sju låtar är på gränsen, men om något betyg skall delas ut så är det en klockren femma. Bättre än så här blir det nämligen inte. Jag har i alla fall inte haft så stort utbyte av en konsert sen förra hösten, Yvonne och Bob Hund får se upp! Betyg: 5(5) Back