Från muzic.se The April Tears Half-closed Eyes, Imperfect Kisses Dead Frog 2/5 Humbug i skivformat Det har väl knappast undgått något The april tears-fan att Depeche Modes sångare, David Gahan, nämnt bandet som ett av sina tre svenska favoritband. Ett inte allt för tråkigt erkännande. Deras tredje platta ”Half-Closed Eyes, Imperfect Kisses” är ruggigt svår att placera i ett speciellt fack. Stundtals är det rock och sekunden senare är det synth så det står härliga till. Det sistnämnda är ju den genre bandet är mest känt för, lite konstigt när bandet själva säger att de spelar rock i grund och botten. Skivan är ett enda stort hopkok av en handfull musikstilar som uppenbarligen inte vill blandas med varandra. Det är krystat, tragiskt, glatt, ångestväckande och tråkigt trallvänligt. Ljuspunkten är sångerskan Sara Gunnarsson som verkligen har en sensuell och klar röst. Roligare än så är det inte. Olyckligtvis. Synonymen för skivan heter slätstruken. Personligen förstår jag inte varför bandet ens övervägde att släppa denna platta när bandmedlemmen, Anders Jismark, beskriver plattan såhär: -”Självklart är det inte vår intention med den här skivan att överträffa Consume Desire, det vore en dumhet att försöka skramla ihop det man inte fått ut och försöka toppa en tematisk skiva vi jobbade med i två år”. Varför ens släppa en skiva man inte tror på? Visst är det bra att de värnar om sina fans med ett efterlängtat skivsläpp. Men hur glada blir de när de inser att de lika gärna kunnat köpa något roligare för sina sista slantar. Ett humbug i skivformat är vad det är. Tydligen är de redan på gång med en ny skiva. Det kanske blir bättre då. Joel Finnström Back