Från Nya Wermlandstidningen The April Tears Consume Desire Edel 4/5 Det har tagit The April tears sju år att följa upp debuten "Strange Paradise". Redan då var gitarristen Andreas Jismark en av landets mest begåvade låtskrivare. Nu är ljudbilden tätare och självförtroendet vibrerar ända ut i fingertopparna. de låter som den felande länken mellan Abba och Depeche Mode, där Sara Gunnarssons röst utgör den naturliga bryggan mellan kall elektronik och varma melodier. Emellanåt är det nästan löjligt imponerande. "Neon", "Heart Shut Down" och "Clone Elvis" är fenomenalt självklara popsånger, "Seventeen" bjuder på en nästan skamlös hitkänsla, medan singelspåren "Model, Actress, Whatever" och "Hardcoming" pumpar sönder vad som än kommer i deras väg. På debuten tog The April Tears ett stundtals bittert avsked av hemstade Tranås. På "Consume Desire" avfärdas livet i glittriga metropoler. Ändå är det just denna storstadens nerv -att flyta omkring i ett ingemansland där alla ansikten man möter är välbekanta men ändå nya -som The April Tears träffar. I dimman blinkar rader av ljus. De tycks kalla på avstånd, men lovar värme och närhet. Ty även om mörkret ruvar tungt över "Consume Desire" så överskuggas det av en längtan om att hitta ut ur dimman och hinna ikapp de fladdrande ljusen. Och det är inte bara vackert. Det är på riktigt. Anders Svensson Back