Från Svenska Dagbladet The April Tears Consume Desire The April Tears hämtar merparten av sin inspiration från åttiotalet, den syntetiska delen. Tänk gamla Depeche Mode, tänk Human League, tänk Black (om nu någon minns den göken). En lite mer modern referens är Garbage. TAT är inte ett renodlat syntband, men synten dominerar över gitarr, bas och trummor. Låtarna är synt i själen. Stencoola singeln fån förra våren, Model, actress, whatever är fortfarande lika iskall. Hardcoming, en annan singel sticker också ut. TAT dippar egentligen inte så mycket i övriga låtar, men det är en skillnad. Bandet har några år på nacken så man kan undra hur länge de orkar? Det vore synd om de inte hade krafter kvar, det känns nämligen som de har mer att ge. 4/5 Stefan Malmqvist Back